Det dukas stilla, kväll blir sen
Och brödet bryts som förr igen
Här står det kvar, det gamla bord
Som hört långt mer än våra ord
Där lärdes man att hålla mått
Att bära ont, att göra gott
Där föll sig ord och tystnad väl
I nöd och tröst, I allt som tär
Här sitter fler än dem vi ser
Och något av dem lever mer
Vid detta bord står minnet kvar
Av dem som gav oss det vi har
De lever kvar hand och sed
Och går med oss från led till led
Här står ett hem från år till år
För dem som var och dom som står
Först sent förstår man vad det var
Som deras handling lämnat kvar
Det var ett mått för hand och själ
Att leva gott, att göra väl
I hur man tiger där man bör
Och vårdar det som annars dör
Men träder fram med ord I tid
När sanning krävs för husets frid
Här sitter fler än dem vi ser
Och något av dem lever mer
Vid detta bord står minnet kvar
Av dem som gav oss det vi har
De lever kvar I hand och sed
Och går med oss från led till led
Här står ett hem från år till år
För dem som var och dom som står
En dag är också våra spår
Blott något kvar från gångna år
Ty också vi skall lämna kvar
Den sed vi bar, de svar vi har
Då sitter andra där vi satt
I samma skymning, samma natt
Men bordet står när kväll blir sen
Och brödet bryts av fler igen
Här sitter fler än dem vi ser
Och något av dem lever mer
Vid detta bord står minnet kvar
Av dem som gav oss det vi har
De lever kvar I hand och sed
Och går med oss från led till led
Här står ett hem från år till år
För dem som var och dom som står